it's a new start, a new life
2012-02-07 @ 02:11:55
Juste, igårnatt låg jag här och kunde inte somna. Kollade på lite bloggar och såg en video med zumba och helt plötsligt låg jag och kollade på massa dans och träningsvideos på youtube. Kände mig bara så... jag vet inte, arg? Eftersom att jag blev så sjukt sugen på att bara hoppa upp ur sängen, dra på någon bra låt och bara kööööra! Men det gick ju inte riktigt.. Klarade knappt av att gå till toan utan att bli andfådd (tro inte att min kondition suger så mycket, men är man tät i både näsan och halsen så är man) så detta får vänta.
Just därför ligger jag här nu och känner att det enda jag vill just nu är att få bli helt frisk!
Inte bara sådär halvt frisk. Inte sådär så att man tränar i någon timme eller två, och sedan kommer samma skit tillbaka igen. Nej, denna gången vill jag bli H E L T frisk.
Jag saknar känslan av att veta att man faktiskt inte är ett dugg sjuk, eller ens lite förkyld.
Den känslan har jag inte känt på 6 år nu. Jag saknar det!
Nu tror ni säkert att det är typ något seriöst fel på mig (vilket det säkert är haha)
Det började med att min pappa blev sjuk (alltstå typ den vanliga förkylningen - halsont, feber och nåt med näsan) sedan blev även min kusin sjuk, och tillslut jag. Detta hände när vi var på ett badställe i Danmark när jag gick i fyran och sedan dess har jag varit förkyld varenda dag.. Vissa dagar har det knappt märkts, vissa dagar har jag mått så dåligt att jag helt seriöst hellre hade varit död. Detta har pågått i sex år nu, S E X år!
Är det bara jag som tycker att detta är lite skumt?
Det som gör att det hela blir ännu mer stört är att trots alla olika prover dom har tagit på mig så hittar dom inget ovanligt, och överhuvudtaget ingen orsak till varför jag aldrig blir frisk.
I lördags var jag på sjukhuset, och finally har någon kommit på något som det kanske kan vara - allergi.
Och det är väl kanske inte det roligaste, speciellt inte eftersom att han tror att det kan vara mot katter. Det känns dock inte så trovärdigt eftersom att mamma har haft katt sedan långt innan jag ens föddes.
Den första katten blev 16 år och hängde med under en stor del av mitt liv, men vi var tyvärr tvungna att avliva honom när han fick cancer för andra gången.
Men bara tre månader senare fick vi två nya katter och dom har vi fortfarande kvar. Och jag kan ju bara säga att there's no way att jag gör mig av med dom!
Så vi får hoppas på att det är något annat jag är allergisk mot, och att medicinerna kan hjälpa mot detta.
Jävlar, nu såg jag att detta blev en halv bok vilket inte var meningen...
Det jag egentligen ville säga med detta inlägget var att jag äntligen har bestämt mig för att verkligen ta tag i mitt liv!
- Jag ska börja ta hand om min kropp så bra jag bara kan. Träna flera gånger i veckan och äta så nyttigt som möjligt. Men ändå kunna unna mig något gott ibland utan att behöva tro att det kommer göra mig fet osv.
- Jag ska ta vara på den lilla tiden man faktiskt har här på jorden och göra det bästa av den. Umgås med folk jag tycker om, både släkt & vänner. Och pojkvännen såklart!
- Jag ska börja gå min egen väg och inte bry mig så mycket om vad alla andra kommer tycka eller känna, utan göra det som är bäst för mig. Fast fortfarande inte vara för egoistisk såklart.
Känner på mig att dethär med att sluta med godis kommer skita sig, men klarade jag att sluta med colan som jag var helt beroende av så ska jag fan klara det med!
Kommentarer
